Sunday, January 31, 2016

Thursday, January 28, 2016

Blogginlägget om Edvin (från Björkelund)

Björkelund
Björkelund, före detta by, numera stadsdel i norra Boden.
Här föddes för 116 år sedan en ung man vid namn Edvin.

Björkelund, Boden
Hans far hette Olof. Modern hette Cevia. Hon var från Blekinge.
Han kom till Boden för att bygga järnväg.
Hon för att baka bröd till gubbarna som byggde järnväg.

Björkar
I nordligaste Björkelund hittade de ett hem. Förbi
ett björkigt träsk och en folkilsken hund. I alla fall nuförtiden.

Eyvind Johnson föräldrahem barndomshem födelsehem
I detta hus bodde de och här föddes Edvin. Att han föddes här
är tillräckligt minnesvärt för att skylta från stora vägen.
Själva huset är ganska blygsamt. Som synes...
 Eyvind Johnsongården
Så blygsamt att ett äldre par som anlände till platsen med bil samtidigt som jag kom till fots, klev ut, tog en titt på huset, skakade på huvudena och åkte tillbaka förbi den folkilskna hunden igen. På Edvins tid såg här helt annorlunda ut. Det var en stor gård. Edvins föräldrar hyrde ett av uthusen. En bagarstuga. För att bo och för att baka bröd. Gården är borta sedan länge. Bagarstugan hade varit det också, om det inte vore för att Edvin föddes där och tillbringade sina första år...

Björkelund Eyvind Johnson
Familjen byggde snart ett eget hus inne i byn. Det är det till vänster på bilden. Föräldrarna hade varsitt barn med sig i boet, och tre gemensamma. Totalt fem barn. Edvin var nummer fyra. När fader Olof blev sjuk hade de inte råd att ta hand om alla barnen. Edvin blev fosterbarn vid fyra års ålder. Lyckligtvis inte så långt bort. Närmare bestämt i huset till höger. Där bodde hans moster och hennes man.

"Jag gick bort fast jag gick hem, och gick hem ibland när jag gick bort..." skrev han själv så småningom. När han blivit en känd författare. Och döpt om sig till Eyvind...

Eyvind Johnson
Nu står hans byst, skulpterad av Bertil Nyström, i Bodens bibliotek. Strax bakom hotell Bodensia.

Eyvind Johnson (1900-1976) fick sitt genombrott med Romanen om Olof. Roman i fyra delar om en ung mans uppväxt i Norrbotten i början av 1900-talet. Den ligger bredvid min säng just nu. Under andra världskriget var han redaktör för den norska motståndstidningen Håndslag. Efter ett flertal böcker invaldes han i svenska akademien 1957. 1974 tilldelades han nobelpriset i litteratur. Han delade priset med ett annat fosterbarn med rötter i Blekinge, Harry Martinson...

Tore Johnson, fotografen med de fantastiska Parisbilderna, och en personlig favorit, var Eyvind Johnsons son i första äktenskapet. Filmfotografen Olof Johnson är Eyvinds barnbarn...

Wednesday, January 27, 2016

Hur en ensam man kan förändra två länders, och en TV-såpas, historia...

Mitt förra inlägg handlade om Hildursborg. Idrottshallen i Boden. Med största sannolikhet syster till Sveaborg. Känner du henne? Inte? Hon är en viktig mycket viktig byggnad i den svensk-finska historien. Ungefär så här gick det till:

Så var det 1808. Ryssland gick till attack mot Sverige. I det här fallet mot dåvarande Sveriges östra delar. De som låg närmast. Det vill säga nuvarande Finland. Därför brukar man prata om det "Finska kriget". På Sveaborgs fästning, också känt som "Nordens Gibraltar", huserade en befälhavare vid namn Carl-Olof Cronstedt. Han begick det absolut värsta brott man kan begå i ett krig.
Nu tänker du kanske på massakrer och sådant som befälhavare i krig brukar syssla med.

Men nej. Det Cronstedt gjorde var mycket värre och skamligare...

Han kapitulerade!

En kort historia som fick stora följder. Varför Cronstedt kapitulerade är fortfarande oklart. Att han räddade livet på alla människor på fästningen talas det mycket lite om. Människoliv har ingen betydelse i krig. Man förväntas slåss till sista droppen. Även om det inte kommer att göra någon nytta.

Cronstedt blev känd som en falsking, fuling och en fegis. Finlands på den tiden störste författare, Johan Ludvig Runeberg, skrev om honom att:

Tag allt vad mörker finns i grav,
och allt vad kval i liv,
och bilda dig ett namn därav
och det åt honom giv;
det skall dock väcka mindre sorg
än det han bar på Sveaborg.

Ja, han var så avskydd och föraktad att man fortfarande nästan 200 år senare inte hade glömt honom. När SVT gjorde sin största TV-såpa någonsin, Rederiet, och behövde en rollfigur som skulle vara en falsk, opålitlig, skurkaktig och allmänt oangenäm typ. Då döpte man honom till Uno Cronstedt. Spelad av Hans V Engström.

Vänta nu? Säger du. Nu skarvar du. Han hette inte alls Uno Cronstedt. Han hette Uno Kronkvist...

Ja och nej, svarar jag då. Efter att någon säsong hade visats hörde någon representant för Cronstedts nu levande ättlingar och släktingar (det finns lite drygt 100 personer i Sverige som heter Cronstedt) av sig till SVT och klagade:

"Som om det inte är illa nog att bära ett namn som än idag påminner om en av den Svenska historiens mest avskydda personer. Ska vi nu behöva gå omkring och heta samma sak som en skurk i en TV-såpa också?"

Typ ungefär... SVT tyckte synd om familjen Cronstedt och döpte lite diskret om Uno till Kronkvist. Det var inget man talade högt om. Man bara gjorde det. Förmodligen var det bara jag som märkte det...

Om beskrivningen falsk, opålitlig, skurkaktig och oangenäm inte riktigt stämmer in på dina minnen av Uno i Rederiet, kan det vara på sin plats att påpeka att han faktiskt var en bad guy. På den tiden han hette Cronstedt. Med åren bytte han inte bara namn, utan genomgick en större personlighetsförändring till den tokige mysfarbror vi minns från seriens senare säsonger. När han och Joker var seriens främsta komiska bifigurer...

Uno blev alltså förlåten och så småningom folkkär. Hans förfader Carl Olof Cronstedt däremot är inte förlåten ännu. Sveaborg intogs av Ryssarna. Som sedan tog hela Finland. Vilket ledde till att Tornedalens församlingar delades mitt itu. Och Sveriges kung Gustav IV Adolf fick sparken, utvisades och dog så småningom svårt alkoholiserad i St Gallen i Schweiz. Ett par mil norr om Sargans. Gustav Adolfs farbror fick ta över jobbet som kung. Han var gammal och hade inga barn och fick därför adoptera en fullvuxen man till tronföljare. Han hette Bernadotte. Och så gick det som det gick...

Att vår nuvarande kung och hans familj har Cronstedt att tacka för jobbet och apanaget har de förmodligen aldrig tänkt på. Sveaborgs plats i den svenska historien är stor och obestridlig.

Endast en fråga kvarstår. Vad är egentligen Sveaborg? Den byggnad som varit så viktig för Sveriges, Finland och Rederiets historia? Något oväntat fann jag den också i Boden. Långt från Finland.

Sveaborg

Jag trodde den var större...

Tuesday, January 26, 2016

Vem är Hildur?

Hildursborg
Hildursborg heter denna idrottshall i Boden. Kul att även Hildur har fått en kåk uppkallad efter sig. Men vem är egentligen Hildur?

Efter mycket snokande hittar jag en gammal bokhandlare i Boden som bar detta namn. Född 1868. Kan det verkligen vara så att Boden har haft den goda smaken att uppkalla sin hall efter en bokhandlare? Till på köpet efter en KVINNLIG bokhandlare? Det hör definitivt inte till vanligheterna i detta avlånga land. Exemplariskt.

Vet du kanske något mer om saken?

Imorgon ska jag berätta historien om Hildursborgs syster...

Monday, January 25, 2016

Glad Schweizisk Carbonara!

Kommer du ihåg min treländers dagsutflykt? Från Frankrike till Liechtenstein via Schweiz på dit- och hemvägarna? Ett minne för livet. Tyvärr var den Lichtensteinska Carbonaran för dyr och jag hann aldrig med någon Schweizisk till samlingen. Det var synd. Det känns som om det kommer att dröja innan jag kommer till Schweiz igen. Och Schweiziska Carbonararestauranger utanför Schweiz hör väl inte till vanligheterna heller...

Trodde jag.

De har en i Boden!

Den Glada Schweizaren

En GLAD Schweizisk Carbonararestaurang dessutom! Perfekt för en Söndagsmiddag. Sista dagen i Boden...

Att restaurangen och dess innehavare verkligen var Schweizisk betvivlar jag inte. Jag hörde ett livligt samtal på något slags (köks-)franska* inne i köket. Gladheten kan däremot diskuteras...

Carbonara

Carbonaran såg inte så glad ut heller. Men smaken var det inget fel på...

* Se även:
The Carbonara Terminator (Carbonara på Franska)
Köksfranska för nybörjare
Köksfranska, del 2

Thursday, January 21, 2016

Bensin kan man inte baka kakor av!

bränslelager
Den här pampiga byggnaden är Bodens mest kända militärbyggnad. På sin tid kanske den allra viktigaste. Utan den stannade militären. Bokstavligen. Byggnadens innehåll var lika viktigt då som bensinen är nu. Och kommer att vara länge än, eftersom vi ärligt talat inte verkar vara särskilt intresserade att hitta någon annan lösning. En etanolbil här och några elbilar där gör ingen skillnad. Kanske vi borde söka en annan väg? Kanske titta över axeln tillbaka till farfars tid? Då behövdes ingen bensin. Bara man hade ett sådant här hus. När min farfar körde kanoner i Övertorneå var det med bränsle av den typ som förvarades här. Fram till 1950 ungefär...

Snarlika byggnader har säkert funnits i de flesta militärstäder. I Karlsborg och Hässleholm har jag sett dem. Det lär också finnas ett i Östersund. Kanske du känner till något mer? Numera används de till annan verksamhet. I just det här finns en stor konsthall. Som tyvärr inte hade öppet när jag var i stan.

Själv äter jag dylikt bränsle till frukost. Nästan varje dag. Oftast till filen, ibland som gröt. Man kan göra välling också. Och kakor. Mums! Försök göra det med bensin!

Har du listat ut vad det är för slags bränsle jag talar om ännu?

Wednesday, January 20, 2016

Konsten att inte fotografera militära skyddsobjekt i Boden...


Jag talar naturligtvis om...

Bodens fästning
BODENS FÄSTNING! Boden är norra Sveriges militära centrum. Alla mönstrande sydsvenska ungdomars skräck. Tänk om jag hamnar i Boden...

Till dessa ungdomars försvar kan sägas att Boden inte alltid är lika soligt och gemytligt som den nästan vårdag då jag visiterade. Idag när jag skriver det här inlägget, den 20:e januari, är det fem minusgrader här i Blekinge. Med Blekingska vintermått en ovanligt kall vinterdag. Visserligen var det ytterligare några grader kallare för ett par dagar sedan, men det var ett extremt undantagsfall. Allt under +2 är kallt för en Bleking. Samtidigt är det 25 minusgrader i Boden. Och där är det helt normalt...

Hursomhelst. Bodens fästning. Mycket berömd. Boden är förmodligen den enda stad som har haft en militär hemlighet på stadsvapnet... Stor och röd...
Boden blomkruka

Att det blev just Boden som blev Norrlands militära centrum beror förmodligen på stadens roll som järnvägsknut. Det är nära till Luleå. Och staden har dessutom en annan geografisk fördel. Mer om den senare...

Stridsvagn
Militären är lika viktig för Boden som gruvan för Kiruna. Vart man går blir man påmind om dess närvaro. En närvaro som dock har minskat lite på senare år. Precis som i resten av Sverige har många regementen
lagts ner. Men eftersom Boden hade så otroligt många från början, finns det fortfarande en hel hög kvar...

Boden militärområde
Jag berättade om den där dagen jag då letade efter bankomaten. Att jag var på väg någonstans. Detta någonstans var en loppis som skulle ligga i en byggnad på ett nedlagt regementsområde. Så mycket visste jag. Tyvärr gick jag fel och höll på att vandra rakt in på ett fullt aktivt regemente istället...

Boden militärgarage
Jag har ju alltid kameran med mig, och en egenhet att fotografera allt jag ser. Vilket vanligtvis inte är några problem. Men regementen och andra militära hemligheter är så kallade skyddsobjekt. Och de får man inte fotografera. Då kan det gå illa. Har man tur blir man bara av med kameran. Det hände en bekant till mig en gång. Har man otur blir det krigsrätt...

Boden
Men hur skulle jag kunna berätta om Boden utan att visa bilder av alla kaserner och andra militärbyggnader som finns överallt i stan? Det skulle bli väldigt märkligt. Till slut hittade jag loppisen, och därmed också ett nedlagt militärområde. Sådana är det fritt fram och fotografera.

Kaserner Boden
De här kasernerna var Privat Område och Tillträde förbjudet. Men då de bara är Privata och inte Militära, och inte några skyddsobjekt, är det därmed inga problem att fotografera dem. Så länge man inte går för nära...

Elon
Också en gammal militär byggnad. Numera ELON. Kan inte vara alltför hemligt.

Godisaffär
Godisbutik. Definitivt inte något skyddsobjekt.

PMU Boden
Pingstkyrkans Second Hand. Här var jag till och med inne. Så
det går nog bra att visa den med. Väldigt trevlig affär för övrigt...

Militärkaserner Boden
Så småningom hittade jag ytterligare ett nedlagt regemente. Det
föreföll vara invandrarförläggning numera...

Boden
Jag skulle kunna säga att har man sett ett regemente i Boden så har man sett alla, eller
att de andra ser ungefär likadana ut. Men det gör jag inte, då det inte bara är förbjudet
att fotografera militära skyddsobjekt, utan även att mäta dem och att överhuvudtaget
beskriva dem. Det står på skyltarna utanför... Det är därför jag låter bli att beskriva de kaserner
jag inte visar på bild...

Boden militärbyggnader
För den som är intresserad av militärhistoria finns det naturligtvis även ett museum i
en av de gamla byggnaderna...

Försvarsmuseum Boden
...stort och fint och förmodligen välbesökt. När det är säsong. När
jag trillade in där, vid lunchtid en söndag, var jag i alla fall helt själv.

Helikopter Boden
Utanför muséet finns en hel park med olika militärfordon.

Flygplats Boden Flygledartorn
En före detta flygplats...

Flygfält Boden
...som såg tom och sliten ut.

Vakttorn
Det här var också övergivet. Såg ut som något man hämtat från Berlinmurens tid...

Jajaja, säger du väl nu. Men FÄSTNINGEN då? Eller fick man inte fotografera den heller?

Ja och nej. Den faktiska fästningen är inte längre i bruk. Officiellt i alla fall. Enligt Wikipedia lades den ner 1998. Så förmodligen får man fotografera den. I alla fall vissa delar. Om man lyckas hitta dem...

Det senare kan låta mycket märkligt. Om man tänker på de andra kända fästningarna i Sverige. Som Varbergs och Bohus fästningar. Och Carlstens fästning i Marstrand. Tre gigantiska stenborgar på Västkusten. Karlsborgs fästning vid Vättern är fortfarande i bruk. Stor och pampig den också. Jag har besökt alla fyra. Och så finns det Vaxholms fästning utanför Stockholm. Och Nya Älvsborg utanför Göteborg. De syns på långt håll.

Bodens fästning är något helt annat...


Bro Hängbro Hängbron svedjebron Boden
Man går ner till älven. Bredvid den här snygga gamla bron. Svedjebron heter den.
Sedan spanar man upp i skogen. Uppför berget...

Rödbergsfortet Bodens fästning
 ...så ser man något märkligt. Det sticker ut kanoner ur bergstoppen. Det är det så kallade Rödbergsfortet. Insprängt i berget. Öppet för visningar under sommaren. Inte på senvintern när jag var där. Tyvärr...

Boden är omgivet av berg. Det är den geografiska fördelen jag nämnde tidigare. Och bergen är fulla med befästningar av den här typen. Större och mindre. Fästningen ligger alltså inte i staden. Fästningen ÄR staden. Men den syns inte. Man märker det inte när man är där inne. Bortsett från att halva stan är militära skyddsobjekt, förstås...

Ett (något vågat) kärleksbrev från en oväntad avsändare...

Igår fick jag ett märkligt mail. Från en för mig okänd avsändaradress. Det är inte första gången jag har fått mail från okända personer som erbjudit mig evig kärlek, lycka och ibland även sex. Dylika anländer nästan dagligen. Det som gör just det här mailet anmärkningsvärt är i första hand att det är skrivet på en förvånansvärt god engelska. Nästan felfritt. I stället för bedrövlig stavning, dålig grammatik och skrattretande försök med Google Translate, vilket är mer regel än undantag i sådana här sammanhang, är de här mailen fulla av målande metaforer.

Jag uppmanas att inte "deny myself the pleasure*" att njuta av passion med en ung människa som är
"beautiful in the everything**".

Jag kommer att "forget the riduculous word LIMIT***".

Personen skriver om sin kropp, som kommer att vara
"completely at your disposal
****"
och "open to you as a beautiful book*****".

Det senare är onekligen en frestande formulering.

Personen säger sig vara mycket kunnig
inom det sexuella och dessutom villig att
"share with you this luggage of pleasant knowledge******"

Som om inte detta vore nog utlovas att
"Passion will be present in every gentle movement of my body.*******"


För de läsare som inte förstår engelska, har jag sammanställt följande enkla och blygsamma översättningar av formuleringarna ur mailet:

*förneka mig själv välbehaget
**fager i det fullständiga
***förgäta den löjeväckande frasen BEGRÄNSNING
**** fullkomligt till Edert förfogande
*****uppslagen framför Eder såsom Norstedts förlags helfranska folioutgåva av John Bauers Samlade Verk i djuptryck från 1923.
******gemensamt med Eder dela dessa reseeffekter i form av välbehagligt vetande
*******häftig lidelse kommer att närvara i var och en av undertecknads konstitutions sparsamma åtbörder... 


Naturligtvis bifogar personen även en bild av sig själv.

Det är ju mer eller mindre standard i sådan här sammanhang.

Vanligtvis en bild av någon snygg fotomodell.

Eller någon okänd men lika snygg tjej från Facebook.

En bild som ska göra mottagaren ännu er upphetsad.

Men som med största sannolikhet inte föreställer brevets verkliga avsändare.

Med stor nyfikenhet rullar jag mailet neråt.

Där jag möts av...

Abraham Lincoln, USA:s 16:e president Mördad 1865

Tuesday, January 19, 2016

En skymt av Malmberget på Guldbaggegalan igår?

Såg du också Guldbaggegalan igår? Jag hade kunnat svära på att jag såg busschauffören från Malmberget i publiken...

Bäst? Birgitta Andersson. Naturligtvis. När hon väl fick en chans att öppna munnen...

Monday, January 18, 2016

Boden - Ovanpå Luleå

Boden
Jag berättade häromdagen om hur jag trodde mig bo i Bodens
centrum
. Det såg ut som Haparanda ungefär.

Boden
 Det fanns affär och ett par små hotell och vandrarhem och en stor fin järnvägsstation.
Men sanningen var att jag bara befann mig i stadens utkant...

Boden centrum
Det riktiga centrum såg ut så här. Stort och pampigt.

Boden centrum
Skyskrapan som sticker upp i mitten är det berömda
hotell Bodensia.

Bodensia
Hundra rum och restaurang för fyrahundra matgäster.

Boden
Staden Boden har 18000 invånare. Ingen liten bod med andra ord. Tredje största staden i Norrbottens län. Ungefär jämnstor med Kiruna.

Boden kyrkstad
Även här finns en kyrkstad. Jag vet att du är mer än mätt på dylika, så jag nöjer mig med att nämna att denna kyrkstad är ganska liten. Ser ut som en stugby ungefär. Och det är precis vad den är också. På sommaren kan man hyra sin egen kyrkstuga.

Nederluleå kyrka Boden Bodens kyrka
Du kanske minns att jag noterade att kyrkan i Gammelstad, det vill säga gamla Luleå, heter Nederluleå kyrka. Trots att Gammelstad ligger ovanför/norr om vanliga Luleå. Är inte det märkligt?

Förklaringen får man i Boden. Här heter kyrkan nämligen...håll i dig nu... ÖVERluleå kyrka. Det är inte så märkligt som det låter. I begynnelsen fanns bara Luleå. Inte det nuvarande Luleå utan det gamla Luleå.

Församlingen delades sedan i två delar. Överluleå (nuvarande Boden) i norr och Nederluleå (nuvarande Gammelstad) i söder. Det moderna Luleå, ännu längre söderut, var inte påtänkt ännu. Att det sedan bara heter Luleå är naturligtvis ett misstag. I rimlighetens namn borde det heta NedernederLuleå. Eller Nedrigaste Luleå. Eller Understa Luleå. Eller varför inte BottenLuleå. Det ligger trots allt i botten. Norrbotten. Vid kanten av Bottenviken...


Boden kraftstation kraftverk damm Bodån
 Boden är knutpunkternas knutpunkt. Här finns en å. Bodån. Och så hela Lule älv. Med tillhörande kraftverk.

I gamla tider var vattenvägar den bästa transportvägen som fanns. Som Älven och Bodån. Problemet var naturligtvis att vattenvägarna inte alltid gick åt samma håll som man ville transportera sig. Ibland fanns ingen vattenväg alls.

Malmen som bröts kring Gällivare var fortfarande på 1800-talet svår att transportera bort. Någon kom med förslaget att bygga en vattenväg. Det vill säga att gräva en kanal. Inte hela vägen från Boden till Gällivare, det är ju hur långt som helt, man skulle försöka använda sig av befintliga vattendrag så långt som möjligt. 1864 började man gräva. 1867 gav man upp. Pengarna var slut. I stället byggde man en ny modern uppfinning som hette järnväg. Det gick betydligt bättre. Boden blev den stora viktiga järnvägsknutpunkten i övre Norrland. Och den rullar än. Kanalen, den lilla bit man hann gräva, finns kvar någonstans utanför stan. Jag lyckades inte hitta dit. Engelska kanalen kallas den. Icke att blanda ihop med vattnet mellan England och Frankrike. Som inte är en riktig kanal. Det vill säga att det inte är någon som grävt det. Engelska kanalen i Boden kallas som det gör på grund av att det var ett engelskt bolag som ledde byggandet...

 Boden Centrum

Järnvägsknutar, vattenvägsknutar och avbrutna kanaler i alla ära. Mest känt är Boden för något helt annat. Om vilket jag kommer att berätta inom kort. Detta något sätter sin prägel på hela staden, har gjort den känd och ökänd i hela landet, även för i tiden då det var hemligt, och det är till och med större än hotell Bodensia. Så det kommer att behöva ett helt eget inlägg...

Friday, January 15, 2016

Lägenhetsaffärer! (Favorit i repris)

lägenhet, lägenhetsaffärer, lägenhetsaffär, bostadsrätt, svart hyreskontrakt, ombildning till bostadsrätter, kommunal, margot wallström, annelie nordström, anders bergström, mutor, muta
Lägenhetsaffärer
(Foto Anders N)

En favorit i repris, från en tidigare svensk resa,
som känns väldigt aktuell idag...

Wednesday, January 13, 2016

Tjugondag Knut

Tjugondag Knut Tjugondedag julen ut Christmas is over X-mas nedsågad julgran cut down christmas tree
Tjugondag Knut (Foto Anders N)

Sunday, January 10, 2016

Ett (väldigt) dolt budskap som landade i mitt knä...


Men det finns många andra ställen man kan hitta dolda budskap. En del är mycket oväntade...

En stor fördel med att åka lyxbuss, förutom att utsikten är bättre från övervåningen, att man kan köpa fika av bussvärden och att man har gratis trådlös internetuppkoppling, är naturligtvis att man kan gå på toaletten. När man vill (nästan). Och det kan man behöva om man ska åka hela vägen till Kalix och hem igen.

Det var just på en sådan lyxbusstoalett som följande inträffade. Jag skyndade mig in. Satte mig. Slog igen dörren med en smäll. Då lossnade pappershanddukshållaren. Ja, du vet hur de brukar se ut:

handdukshållare

Så ser de alltså ut i vanliga fall. När de sitter på väggen. I det här fallet lossnade den och hamnade i mitt knä. Bara det är ju lite ovanligt. Men det var det bara den första märkligheten. För när jag tog upp den, vad tror du att jag fick se?

dolt budskap

Någon hade skrivit en liten hälsning. På insidan. Det var några tänkvärda uppmaningar. I synnerhet fastnade jag för den sista. Och den har känts allt mer aktuell under hösten:

När andra individer dör och torteras
handlar det inte om vad DU vill...

KRAM!

Bankomatbekymmer i Boden

Inga kortköp under 50 kr!

Sa damen i affären. Hon pekade på ett litet anslag bredvid kassaapparaten. Och där stod det. Precis som hon sa. Jag stoppade ner bankkortet i plånboken och grävde efter sedlar. Men jag hittade inte några. Jag tittade på mina böcker på disken. En för tjugo kronor, två för tio. Totalt fyrtio kronor. Skulle jag behöva gå tillbaka in i affären och leta fram en till för tio kronor? Nej, jag hade för bråttom. Jag skulle egentligen inte alls ha befunnit mig i den här affären, utan någon helt annanstans. Jag bara råkade gå förbi. Min allra första promenad i Boden för övrigt. Jag hann bara något kvarter från vandrarhemmet och järnvägsstationen. Men som sagt, jag skulle egentligen ha befunnit mig någon annanstans. Mycket snart. Och jag ville inte behöva släpa med mig mer än nödvändigt dit. Det fanns bara en sak att göra...

-Var har ni närmaste bankomat?

Frågade jag. Det visste hon inte. Men man kunde ta ut pengar i mataffären bredvid, sa hon. Jag lämnade mina varor på disken, skyndade ut genom dörren och in i mataffären.

Det var bara en person före mig i kön. En ung tjej. Jag väntade. Såg mig omkring. Fördrev tiden med att läsa en skylt bredvid kassan. "Vi växlar inte in småpengar." eller något sådant stod det. Att man kunde ta ut pengar stod det inget om. Men det stod å andra sidan inte att man inte kunde göra det heller.

Jag väntade en stund till. Enpersonskön rörde sig inte. Vid närmare granskning visade det sig att tjejen inte alls var där för att handla. Hon höll på att växla in en större mängd mynt. Killen i kassan räknade för fullt. Mig noterade han inte. Ibland tröttnade han. Räknandet gick långsammare. Då tittade han upp mot tjejen. Hon log mot honom. Sedan fortsatte han, med nyfunnen kraft, att räkna. Efter att ha stått där ett par minuter och studerat deras ekonomiska förspel gav jag upp och gick ut igen...

Hur svårt kan det vara att hitta en bankomat, mitt i centrala Boden? Jag befann mig trots allt på Kungsgatan, Bodens huvudgata. Precis utanför en mataffär och bara ett stenkast från järnvägsstationen.

Jag såg mig omkring. Ingenting här. Ingenting där. Jag vandrade några kvarter bortåt. Sedan några kvarter hemåt. Tog ett varv runt järnvägsstationen. In på tvärgator och bakgator. Ingen bankomat syntes till. Ingen vänlig gammal dam att fråga, som i München, heller. Då kom jag på att jag ju faktiskt hade en Smartfån i fickan. Jag grävde fram den. Googlade fram någon sida där man kunde hitta närmaste bankomat. Jag behövde inte fylla i var jag befann mig, det kände telefonen av själv. Det var ju faktiskt ganska smart. Jag tryckte bara på OK...

Fick upp en karta. Från Lulevägen i väster till stationen i öster. Från Garnisonsgatan i söder till Rörviksgatan i norr. Inte en enda bankomat syntes till...

Det var ju inte klokt. Jag begav mig tillbaka till affären. Jag kikade in genom dörren. Tjejen med småpengarna var försvunnen. Jag gick bort till kassan. Förklarade mitt ärende.

-Damen i affären bredvid sa att man kunde ta ut pengar här...
-Naturligtvis. Om man HANDLAR här.


Något annat hade väl varit förvånande. De var ju en affär, inte en bankomat. Hur mycket behövde man handla? Det fanns det ingen regel för.

-Så om jag köper, säg...ett häfte frimärken? Får jag ta ut 50 kr extra då?
-Nej.
-Inte?
-Bara jämna hundralappar...
-Så om jag tar ut 100 kr extra...
-Ja visst...


Medan killen i kassan letade fram min hundralapp så passade jag på att fråga honom också:

-Har ni inga bankomater här?
-Nej...jag tror inte det. Inte här.
-Ingen alls?
-Nej. Då får du in till stan...


Stan? funderade jag. Jag är ju i stan. Eller menar han Luleå? Jag brydde mig inte om att fråga. Jag hade bråttom. Jag fick mitt frimärkshäfte. Och mina 100 kr. Och kunde betala mina böcker. Sedan skyndade jag mig bort längs Kungsgatan.

Efter en stund kom jag till en bro. Över en å. Bodån. Jo, den heter faktiskt så. Jag trodde att centrum tog slut där. Det var tvärtom. Bodens centrum BÖRJADE där.

Du minns säkert att mina förväntningar på Boden innan uppresan inte var särskilt stora. Jag trodde ju att jag var i Boden när jag vaknade i Jörn på väg till Kiruna.

Det som jag trott var Bodens centrum, var bara ett par kvarter i utkanten. I Bodens riktiga centrum fanns massor av affärer. Och bankomater. Enligt bankomat.se finns det inte mindre än tre bankomater inom en sträcka av 200 meter av Kungsgatan. 700 meter från affären jag befann mig i. 300 meter utanför den karta jag fick upp på nätet. Den tomma kartan alltså...

Så nog finns det Bankomater i Boden. Men varför måste man ha alla på samma ställe? Och hade det inte varit smartare av smartfånstjänsten att visa en karta över var i Boden det faktiskt finns bankomater, och inte som i det här fallet, var de inte fanns?

Friday, January 8, 2016

Som i Skåne på sommaren, fast i Norrbotten på vårvintern (Norrut igen...)

buss 100 till Haparanda och Umeå dubbeldäckare
Vad gör man om man vaknar en morgon i Boden och regnet bara öser ner? Man kan knappt gå utanför dörren. Jo, man springer över gatan till bussen till Luleå. Där byter man till lyxbussen mot Haparanda...

Nejnejnej, säger du förmodligen nu. Inte mer Haparanda! Du ska åka NERÅT, mot våren! Inte tillbaka upp till vintern!

Var lugn, det var bara en kort dagsutflykt...

Kalix Älv
Kalix kyrkaKalix busstation
 ...till Kalix. Ingen snö kvar. Mest vått. Våren närmade sig även här.

Loppis Norrland
En halvtimme senare stod jag i kö. Det kändes som sommar och
en riktig prima skånsk idrottsföreningsloppis...

Lions Loppis
...fast i Norrland. Så den var i en ishall istället för på en idrottsplats...

Lions Loppis Kalix Loppmarknad
...och det var ingen idrottsförening utan Lions.

Loppmarknad Kalix Loppis
För övrigt var det precis som vanligt...