Det stora torgrånet... (Luleå i dimman)

Jag stod en lång stund på kajen och spanade ut över isen, havet och evigheten. Där borta någonstans ligger Finland, tänkte jag. Några timmar senare, när dimman lättat, insåg jag att jag hade blandat ihop väderstrecken. Detta var varken havet eller evigheten. Det var i själva verket Notviken, en lite bredare
del av Lule älv. Där borta någonstans ligger Boden, var en med sanningen mer överensstämmande tanke...


För den som redan hunnit glömma det kan jag återigen nämna att Luleå är Norrbottens största (och Norrlands fjärde största) stad, med 47 000 invånare.


Efter att ha tillbringat den senaste tiden i Pajala, Övertorneå, Haparanda, Råneå, Kalix och liknande kändes det som att komma till en storstad. Att vandra i dimman i Luleå centrum påminde bitvis om att vandra på Södermalm i Stockholm. Fast med betydligt färre människor ute, och betydligt mindre trafik. Ingetdera någon brist...

 Carolina Falkholt, förmodar jag...


En av de stora galleriorna inne i centrum. Denna med det nästan övertydliga namnet Shopping. Trots sitt moderna och ganska ordinära yttre en viktig historisk plats. Världens första inomhusköpcentrum. Ritat av Ralph Erskine, han med höghusen i Kiruna och Ormen Långe i Svappavaara, som tyckte att även norrlänningarna skulle kunna shoppa utan att förfrysa sig.

Det var 1955.

Numera finns dylika köpcentrum i världens alla städer.

Oavsett temperatur.


Och efter diverse om-, på- och tillbyggnader har Erskines originalitet blivit en smula utslätad. Och butikerna är de samma som finns i alla andra gallerior i Sverige. Du vet vilka jag menar...

Shopping ligger inte vid torget. Det gör inte någon av de övriga galleriorna heller. Jag lyckades inte ens hitta något torg. Vilket inte är så märkligt, då det inte finns något torg i Luleås centrum. Det är desto märkligare. Kanske rent av unikt. Vad man däremot har är ett par väldigt breda gågator.  Tillräckligt breda för att rymma ovanstående vackra paviljong av äldre snitt.

Kanske beror det på klimatet att man inte har något torg. (Men Pajala och Haparanda har. Kiruna och Kalix torg verkade i första hand vara parkeringsplatser...) Kanske beror det på att man har Shopping istället. Och de andra galleriorna. Kanske någon har stulit torget. Förmodligen ligger sanningen någonstans mellan alla dessa tre förslag. Jag märker att du tvivlar. "Inte kan man väl sno ett torg?" Jo, då...

För ungefär två månader sedan, fyra månader efter mitt besök, invigdes "Köpmantorget, Luleås enda riktiga torg". Google maps hittar inget Köpmantorg. Däremot en Köpmangata. Jag studerar kartor och flygfoton och hittar så småningom en liten plats, i korsningen Köpmangatan och Timmermansgatan. Här ryms fem små träd, en liten fontän och fyra fågelmatarbänkar. Förmodligen är det detta som är "Luleås enda riktiga torg".

Men man har ju inte behövt något tidigare? Varför nu plötsligt ett nytt torg?

I somras, någon månad efter mitt besök firade Luleå Köpmannaförening 175 år. Man anordnade "historisk marknad". Det illustrerades i tidningsannonser med en bild av torghandel från 1800-talet.

Problemet var naturligtvis att man inte kunde hitta någon bild av gammal torghandel i Luleå. Utan torg, ingen torghandel.

Den gamla bilden i annonsen om Luleås historiska marknad föreställde istället torget i Karlshamn. Blekinges näst största stad. Tre mil sydost om min hemort Olofström. 140 mil söder om Luleå.

Stölden upptäcktes nästan omedelbart. Luleå fick förklara sig i en artikel i BLT (Blekinge Läns Tidning), där de ursäktade sig med att "vi hittade ingen gammal bild från Luleå" och "vi tyckte ert torg var fint", men man ville naturligtvis inte erkänna att allt berodde på att man inte själva hade något eget torg.

För att slippa råka ut för denna pinsamma situation en gång till, har man därför upphöjt det lilla gathörnet till "Luleås enda riktiga torg". För att kunna ta torgbilder där, och inte behöva bli påkomna med torgstöld igen... Det är i alla fall vad jag tror...

 Luleå dimkyrka. Invigd 1893 som en vanlig kyrka, men sedan 11 års ålder domkyrka för Luleå stift, det vill säga Norrbotten, Västerbotten och Lappland.

 Luleå Stadshus.

Förresten. Kanske du nu tror att Luleå ALDRIG tidigare har haft något torg. Så är naturligtvis inte fallet...

Detta är Luleå Stadspark. Mellan dimkyrkan och Stadshuset.

Stadsparken var faktiskt Luleås torg en gång i tiden. Rådhustorget hette det. Som namnet antyder låg Luleås gamla rådhus här. Inte helt olikt det i Piteå.

Du kommer säkert ihåg historien. Piteås första stadshus brändes av ryssen. Det andra brändes av en full sjöman. Det tredje blev museum.

Luleås rådhus byggdes först efter ryssens härjning. Det överlevde den stora stadsbranden 1887. Inga fulla sjömän med pyromaniska tendenser hittade dit...

...så Luleåborna eldade upp det själva istället. Avsiktligt. Med hjälp av Brandkåren. 1965...