Kiruna Stationer

Dagen i Gällivare börjar närma sig sitt slut. Fortfarande

har jag inte hunnit berätta om systersamhället Malmberget.

Dit åker vi inom kort. Först hem till Kiruna för att

sova lite. Varför inte ta Norrtåget? Snarlikt ett
SJ Regional (osv osv), men i snyggare färger.

Snabbt och smidigt far vi genom det ödsliga men i kvällsljus

mycket vackra Lappländska landskapet.

Ändhållplatsen heter IRUNA MALMBANGÅR. I alla fall

enligt skylten på tåget. När järnvägen genom Kiruna

stängdes på grund av rasrisken, flyttades stationen till

KIRUNA MALMBANGÅRD. I nordvästra änden av stan.

Lite för långt att gå och lite för långt för att få plats
på skyltarna ombord. Det första åtgärdas med gratisbuss.

Det senare får man leva med.

Kirunas nya station är menlös men funktionsduglig.

Vid perrongen står Rälsbärarna av Torsten Fridh.
Till minne av rallarna som byggde järnvägen till Kiruna.

Snart måste de komma tillbaka och bygga en ny

järnväg till stadens blivande nya centrum.

Statyn stod tidigare utanför den gamla stationen.

Förmodligen flyttas den med till den blivande.

Kiruna Centralstation, strax nedanför stadshuset,
ligger i dvala.

Endast järnvägshotellet är vaket. Än så länge.

 En imponerande järnvägsborg. Invigd 1915.
Byggnadsminnesförklarad 1986.

ByggnadsminnesOförklarad 2011.

Man har tagit ner skylten. I dubbel bemärkelse.

Huset är byggt i handslaget tegel från Skåne.
På tok för tungt för att flyttas.
Endast rivning återstår.