Europaresan 5: Hamburgare på franska... (Oanade språkkunskaper)

När jag blir tillfrågad om mina språkkunskaper, brukar jag svara att:

Jag talar flytande svenska  (Född och bosatt här i trettio år, något borde jag ha lärt mig...)

Jag har mycket goda kunskaper i engelska. Mitt uttal kan visserligen inte lura någon. Jo förresten, det var en tyska en gång som trodde att jag var engelsman, men det är en annan historia. Jag har läst engelska i nio år i skolan, inklusive två extrakurser på gymnasiet (Engelska C och English Communication) Ordförrådet är stort och grammatiken sitter som den ska. Jag läser långa texter på engelska och jag talar och skriver tämligen obehindrat...

Jag har goda kunskaper i tyska. Jag har läst sex år i skolan. Jag kan fortfarande läsa och förstå en tysk text. Jag förstår det mesta när någon talar till mig, om de talar långsamt och tydligt. Jag kan svara lite också. Åtminstone i enklare sammanhang. Jag undviker helst att skriva på Tyska, men det skulle nog gå det också, om det absolut behövdes.

Jag kan tre ord italienska efter två besök i landet, och lite självstudier däremellan. Jag har faktiskt skrivit manus till en längre film där en stor del av dialogen var på italienska. Det bör dock nämnas att ingen riktig italienare någonsin har lyckats förstå denna dialog...

Franska däremot, har jag alltid betraktat som ett obegripligt språk. Under resan med fotoklubben började jag dock inse att jag faktiskt förstår en hel del. Jag var så illa tvungen. Vi var nio personer i fotoklubben och ingen av oss kunde franska. Jag kunde nog mest. För om jag verkligen ansträngde mig, så kunde jag tolka och förstå en enklare text. Urskilja enstaka ord när någon talade till mig.

Prata däremot? Nej. Inte ett ord...

Hur har detta gått till? Jag vet faktiskt inte. Första kvällen hade jag ännu inte upptäckt mina språkkunskaper. När det blev dags för kvällsmat valde jag något som fungerar på alla språk. Hamburgare. För att inte riskera något. Som allergiker vill jag gärna veta vad jag stoppar i mig...

Damen på hamburgerrestaurangen bredvid hotellet talade inte engelska. Fransmän gör sällan det. "Hamburger" förstod hon. "Naturel" förstod jag. Jag nickade. Så slapp jag oroa mig för vad hon la i den... Jag upptäckte dock att bara för att ett ord heter nästan likadant på olika språk, så kanske det inte betyder riktigt samma sak...

Hamburgare på franska. En hamburgare delad på mitten och stoppad i en baguette. Lite torr, eftersom den var naturell, men god. Och jag var hungrig... Jag noterade att de flesta ur lokalbefolkningen
ville ha sin hamburgare "Américaine". Det vill säga Amerikansk. Det visste jag eftersom jag har sett "La Nuit Américaine" av Truffaut. Var en amerikansk hamburgare möjligen vad vi i Sverige skulle kalla en "vanlig" hamburgare? Med hamburgerbröd? Det lät rimligt. Men nej. Den var fortfarande i baguette, men nu med Pommes Frites... Man lär sig något nytt varje dag...